Frimärke!

Glasspaket - återbesök

Glasspaketet är tillbaka och i denna uppgift fick vi själva välja smak på glassen.Min blev mint för just i stunden som jag höll på med uppgiften blev jag sugen på chokladpraliner med mint-tryffel.

Uppgift B var rolig måste jag säga gillar bilden som jag skapat med hjälp av en tutorial.

LiA

Uppgift 6 Temauppgift

Upprepade mönster!

Vykort

Färglära

Komplementfärg

Komplementfärg är ungefär som en färgs motsatsfärg. I en färgcirkel brukar dessa färger ligga mittemot varandra, tex. orange - blått, blandar man dessa får man fram en gråaktig, neutraliserad ton.
Strävar man efter att till exempel förstärka färgupplevelsen av närliggande färger kan man ta hjälp av komplementfärger. Alla färger har altså en komplementfärg som färgen står i direkt relation med. Man ska dock tänka på att de komplementfärger man använder för att neutralisera och komplementfärger man använder för att förstärka närliggande färger med inte överensstämmer exakt.

Additiv/subtraktiv färgblandning

Man kan dela in färgläran i två huvudgrupper- additiv och subtraktiv färgblandning.

Additiv färgblandning fungerar som namnet antyder genom att addera färger (ljus) till varandra. Om man adderar alla synliga färger på detta sätt så får man vitt.

Subtraktiv färgblandning fungerar förstås också som namnet antyder, genom att subtrahera färger från varandra. Om man subtraherar alla synliga färger får man svart. Eller uttryckt på ett annat sätt, om man tar bort allt ljus får man svart.

Pantone och NCS

Pantone är ett dekorfärgsystem. Detta använder man när man vill trycka specifika kulörer – dekorfärger (spot colour) – som kan vara svåra att återge i fyrfärgstryck eller om man bara ska trycka en färg. Med tryck i Pantone-färger får man ingen rastrering som det blir i fyrfärgstryck. Förkortningen PMS (Pantone Matching System) används nästan oftare än Pantone.Det finns speciella färgguider som visar de olika PMS-färgernas kulör. Det finns också de guider som omvandlar Pantone till CMYK. Det går dock inte att få en exakt Pantonefärg i fyrfärgstryck utan det blir ofta en annan kulör.

NCS, Natural Color System, är ett internationellt färgbeteckningssystem för att specificera, kommunicera och kontrollera färg inom arkitektur, design, tillverkning, och utbildning bland annat. NCS baseras helt på opponentprocessteorin om hur männinskan ser färg. Den version som numera används är NCS second edition (NCS S). NCS-systemet är en svensk uppfinning. Det finns även för NCS speciella konverteringsguider som översätter CMYK.

ICC- profil

ICC-profiler är en standard för att kunna flytta bilder mellan olika enheter utan att färgerna synbart påverkas av de olika enheternas egenskaper. Med hjälp av ICC-profiler kan man alltså flytta en bild från en färgrymd till en annan och få bästa möjliga konvertering mellan de olika färgrymderna. Standarden ICC utgår från Apple MacIntosh CMS.

Färgpsykologi

Färgpsykologi handlar i korthet om färgens påverkan på människan och dess omgivning.Vår användning av färger i verbala och visuella sammanhang delas upp i två betydelsenivåer, denotativa och konnotativa . Genom att beskriva färgens utseende (dock inte i likhet med något t ex himmelsblå) och avgöra skillnaden mellan olika nyanser och kulörtoner använder man sig av den denotativa betydelsen. Den konnotativa nivån är av större vikt i vårt dagliga samtal, det är den som påverkar oss känslomässigt Det är den förknippning vi gör mellan en viss färg eller färgegenskap och ett visst begrepp som bestämmer vilken betydelse vi ger färgen, den gemensamma kod vi skapar tillsammans, som t ex rött för kärlek. Detta kan ge stora kulturella och individuella tolkningsskillnader av färger, beroende på personers olika erfarenheter och bakgrund . Den konnotativa nivån är uppdelad i index, ikoner och symboler (se ovan) och det är just dessa företeelser som används inom marknadsföring och i kampanjer. Vare sig det är medvetet eller ej har PR-ansvarig för de olika kampanjerna använt sig av en av de fyra kommunikationsmodellerna d v s överförings-, receptions-, publicitets- eller den rituella modellen . Dessa modeller beskriver hur ett budskap skapas av en "sändare" genom dennes syn på publiken och dess delaktighet som "mottagare".

Några exempel:

GUL -positiv I så gott som hela världen uppfattas gul som en mycket positiv färg i enkäten. Gult uttrycker glädje, lycka och värme. Solen nämns som orsak.Undantag: I Mellanöstern ser man i första hand gul som sjukhusfärg. Inom psykologin anser man också att gulaktiga nyanser kan ge upphov till illamående och sjösjuka.

RÖD-tveksam-har för brett registerDet råder ingen tvekan om att röd är kärlekens färg. Andra positiva egenskaper som denna färg besitter är värme, lycka och hälsa. Den röda färgen spänner emellertid över ett brett register och anses även spegla oro och hat. Tänk på uttrycket "se rött!".

GRÖN-positivInom färgpsykologi får man lära sig att det i första hand är den gröna färgen som inger lugn och harmoni. Därör rekomenderar man svaga färger av grönt på sjukhus. Tetra Lavals undersökning gav sama resultat. I Asien förknippas färgen också med hälsa.Undantag: I Oceanien och Afrika förknippar man grönt med sjukdom.

BLÅ-positivOavsett vad man hamnar i världen tycks man vara överens om att blå färg står för kyla. Blått anses också förmedla lugn och harmoni. I Europa och Syd- och Mellanamerika förknippas färgen också med hälsa.

SVART-negativSvart liksom rött uppfattas på samma sätt världen över. Olycka och död är definitivt svarta företeelser. Även sjukdom kan kopplas ihop med färgen svart.

Lite utanför skolan!!

Bilden är ritad av en god vän till mig Martin! Damn u good keep it coming :D

Chokladfolder

Den här uppgiften var rätt jummy.Det gick åt en del choklad medans jag gjorde den.Nu är den färdig och hoppas att ni gillar den :D


Lite fakta om min folder och hur jag använt mig av dom olika begräppen som beskrivs nedan.

Ytvikt

Papperets substans brukar anges i gram (g) per kvadratmeter.

Jag gjorde min letter fold med hjälp utav ett A4 papper som väger 80 g/m².

Fiberriktningen

Fiberriktningen uppstår i pappersframställningsprocessen, då de flesta fibrer lägger sig längs med pappersmaskinens banriktning.Fiberriktningen påverkar papprets böjbarhet och dess förmåga att passera genom tryckmaskiner: Pappret böjs lättare längs med fiberriktningen.Vid falsning, då falsen löper tvärs över fiberriktningen, kan lätt sprickor i pappret uppstå. För att lösa detta kan pappret bigas, antingen för hand eller i en särskild bigmaskin.

Efter som min folder kommer falsas tvärt måste pappret först bigas för att undvika sprickor i pappret som sen ska falsas till en letter folder.

Bulk

Ett mått på papperets volym. Papper med samma ytvikt kan ha olika tjocklek beroende av papperets bulk. Hög bulk är lika med tjockt, men förhållandevis lätt papper (luftigare) och låg bulk är tungt och tunt papper (kompaktare).

Om jag skulle skrivit ut min folder skulle jag använt mig av låg bulk för att uppnå ett kompakt resultat i pappret.

Opacitet

Graden av ogenomskinlighet hos ett papper. Ju bättre opacitet, desto högre ogenomskinlighet, och därmed mindre risk att trycket på ena sidan lyser igenom till den andra.

När det gäller foldrar föredrar jag hög opacitet, ju högre desto mindre transparant.

Bestrukna / Obestrukna papper

Genom vals eller bladbestrykning läggs ett eller flera skikt av en bestrykningsmassa på träfritt eller trähaltigt baspapper. Bestrykningen förbättrar papperets tryckegenskaper, slitstyrka och hållbarhet. Ytan görs matt, halvmatt eller blank. Matt papper anses mer läsvänligt medan blankt ofta kan ge extra briljans åt bilder. Bestrukna papper suger inte upp färg på samma sätt som obestrukna och behöver därför speciell färg (heatsetfärger).

Jag skulle använt mig av bestruket papper för att färgupptagningen blir snabbare och jämnare som ger ytan en högre glans i trycket.

Typografi & Layout

Mitt första layout genomgående linjer.

Tiësto!

Min andra layout som är ett traditionellt layout.

Vallåkraträffen!

Typografi & layout

Uppgift 1. SKRIFTENS HISTORIA Typografin är en fortsättning på handskrifternas utformning. Många skrivare skapade redan under Gutenbergs tid nya stilar för den nya trycktekniken. Flera av dessa stilar lever kvar ännu. Ta reda på (genom sökning på Internet eller på bibliotek eller annat sätt) namnen på tre bokstavskonstnärer vars stilar används än i dag!
1.1 År 1889 födess Stanley Morrison i Wanstead, England och dog 1967 i London, England. Under 1930-talet skapade Stanley Morrison typsnittet "times" för den Engelska dagstidningen TIMES.Det hat alla kvaliteter som krävs för modern tidningsproduktion.Yimes tål snabbt tryck på obestruket tidningspapper och är mycket lättläst och tydligt.Times är ett av världens mest använda typsnitt.
1.2 Paul Renner född 1878 i staden Prussia Wernigerode, Tyskland och dog 1956 i staden Hödingen, Tyskland. 1928 skapade han typsnittet Futura, typsnittet marknadsfördes som "typsnittet för vår tid". Futura var den första sans serif typsnittet som var vitt (helt).Typsnittet används idag till bland annat trycksaker, annonsering och utskick.
1.3 John Baskerville född 1706 i Wolverley, Worcestershire, England dog 1775 i Birmingham, Warwickshire, England. Han skapade typsnittet Baskerville som är ett av de mest populära och mest använda.Typsnittet används allt från affischer till broschyer.

Uppgift 2. BOKSTAVENS MÅTT Ange de olika måtthöjder man vill ha som standard i modern typografi!
Fibornaccital
Ett fibonaccital ingår i en sekvens av heltal, där varje tal är summan av de två föregående; de två första talen är 0 och 1. Matematiskt innebär det att fibonaccitalen är en sekvens F(n)
De första Fibonaccitalen är
0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, 28657, 46368, 75025 ..
Fibonaccis talserie 1,1,3,5,8,13,21,34 o s v ligger nära det "gyllene snittet" vilket ger klassiska proportioner. Detta ger måtthöjder för t ex bildtext på 8p, brödtext på 13 p, mellanrubriker på 21p och rubriker på 34p.
Fibonaccitalen definieras genom differensekvationen
F(n) = F(n − 1) + F(n − 2)
och två begynnelsevärden. Andra val av begynnelsevärden ger upphov till andra sekvenser, exempelvis lucastalen som ges av L(1) = 1, L(2) = 3 och fortsätter med 4, 7, 11, 18, 29, etcetera. Sådana sekvenser uppfyller egenskaper liknande dem hos fibonaccitalen: exempelvis har alla sekvenser på denna form det gyllene snittet som gränsvärde för kvoten mellan intilliggande tal.
De funktioner g som löser fibonaccisekvensens differensekvation har formen
g(n) = aF(n) + bF(n + 1)
för godtyckliga tal a och b, och kallas ibland mer allmänt för fibonaccisekvenser. Fibonaccisekvenserna utgör ett vektorrum med funktionerna n -> F(n) och n -> F(n + 1) som basvektorer. En följd är att lucastal kan omvandlas till fibonaccital och vice versa genom basbyte. Exempelvis ges det n-te lucastalet av L(n) = 2F(n) + F(n+1).
Fibonaccitalen kan ytterligare generaliseras genom att variera formen på differensekvationen. Exempelvis definieras Pells tal av ekvationen P(n) = 2P(n−1) + P(n-2) med samma begynnelsevärden som för fibonaccisekvensen. Genom att låta varje tal i sekvensen vara summan av fler än två föregående tal fås följande generaliseringar:
Ordning: 3
Namn: tribonaccital
Formel för f(n): f(n−1) + f(n−2) + f(n−3)
Inledande termer: 0, 0, 1, 1, 2, 4, 7, 13, 24, 44, 81, 149...
Ordning: 4
Namn: tetranaccital
Formel för f(n): f(n−1) + f(n−2) + f(n−3) + f(n−4)
Inledande termer: 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 15, 29, 56, 108...
Ordning: 5
Namn: pentanaccital
Formel för f(n): f(n−1) + ... + f(n−4) + f(n−5)
Inledande termer: 0, 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 16, 31, 61, 120...
Orning: 6
Namn: hexanaccital
Formel för f(n): f(n−1) + ... + f(n−5) + f(n−6)
Inledande termer: 0, 0, 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 16, 32, 63, 125...
Ordning: 7
Namn: heptanaccital
formel för f(n): f(n−1) + ... + f(n−6) + f(n−7)
Inledande termer: 0, 0, 0, 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 127...

Om två textsträngar b och a används som begynnelsevärden och addition tolkas som konkatenering fås på liknande sätt sekvensen
b, a, ab, aba, abaab, abaababa, abaababaabaab, ...
Dom olika standard måtthöjderna som man använder i modern typografi är 12 pixlar i skrift på en dator och 11 grader för tryck som tryckerier använder sig ut av.

Lite utanför skolans uppgifter!

Min första uppgift-glasspaket

Detta är den första uppgiften vi fått göra som heter "glasspaket".Uppgiften är uppdelad i två delar: A delen handlade om att bygga ihop glasspaketet ni ser på bilden och B uppgiften var att svara på de här begreppen som finns nedan. Begreppen är markerade med fet stil, inom parantesen finner ni de olika begreppen i uppgiften och svaren kommer direkt efter!

Objektgrafik/Vektorgrafik: (Förekommer i textlagret, ingredienser plus smak)
Vektorgrafik, som ibland även kallas för objektgrafik, innebär att man ritar upp bilden med hjälp av matematiska uttryck som kallas för vektorer och även kallade Bézierkurvor. Den stora fördelen med den här sortens grafik är att man kan förstora eller förminska den utan att den förlorar sin kvalitet. Eftersom bildskärmen är uppbyggd av bildpunkter kan den inte visa vektorbaseradgrafik, den görs om till punktbaserad grafik för att synas på bildskärmen.
Vad som kännetecknar objektgrafik/vektorgrafik är:
1.Minnesmål
2.Lämpat för skalning
3.Uppbyggd på linjer och kurvor
4.Bearbetning av clipart

Pixelgrafik: (Bilden är uppbyggd av pixlar)
Pixelgrafik är uppbyggt av små kvadratiska bildelement som kallas för pixlar. Pixlar kan man se genom att förstora en digitalbild. Varje pixel kan anta en färg bland 16.7 miljoner. Det är mycket fler färger än vad ögat kan se. På en tv/dataskärm sitter pixlarna men en täthet av mellan 70 till 110 per tum. På ett papper väljer du själv hur tätt de ska sitta som sen ska skrivas ut.

Kulörlägen: (Hela bilden är baserad på olika kulörnyanser)
Kulörlägen beskriver kulörinformationen i en pixelbaserad bild, exempelvis streck, gråskala, indexerad färg, RGB eller CMYK. Pixelbilderna kan vara svartvita eller i färg och inehålla olika många kulörer.Man säger att bilden har olika kulörlägen.

Upplösning: (Upplösning förekommer i själva bilden och dess format)
Upplösning finns och mäts i olika sammanhang som exempelvis när man scannar, använder sig ut av digitalkameror eller bildskärmar av olika sorter som dom tunna LCD dator/tv skärmar.Alla dom består av pixlar som kan vara allt från låguplösta eller högupplösta för en bra bildkvalite.Upplösningen på en bildskärm uttrycks i enheten Pixlar. Fler pixlar innebär att mer information kan visas på en given yta. Standardupplösningen är idag 1024x768 pixlar eller 1280x1024 pixlar, vilket ger bästa möjliga bild på skärmen.Pixlarna kallas även för PPI (pixels per inch) och DPI (dots per inch) som används bland annat av vektor- och bitmappgrafik.Exempel på upplösning...
Upplösning, Lagringsstorlek, Lämplig upplösning för:
72 dpi 364 Kb Bildskärm, web
150 dpi 1564 Kb Utskrift (600 dpi)
300 dp 6239 KB Trycksaker

Vanjliga filer i den grafiska branschen:
(Filen/bilden sparades i PDF fil som sedan lämnades in, JPEG använde jag för att sätta ut bilden på min blogg)
Här är exempel på olika format som den grafiska branschen använder sig ut av.Formaten används vid olika tillfällen för att få bästa möjliga bilden.Vissa av dom är förberedande för nästa program exempelvis PDF som förbereder bilden/dokumentet för bland annat webbanvändning.
Tiff: Tagged Image File Format
Eps: Encapsulated postscript
Jpeg: Joint Photographic Expert Group
Gif: Graphic Intechange Format
Pict: Picture File (används av mac-datorer)
PDF: Portable Dokument Format
PPT: Bilder skapade i Powerpoint. Öppnas i Illustrator eller Photoshop. Inte lämpliga för trycksaksproduktion.

Kan du säga om denna komposition du nu gjort skulle kunna skickas till tryckeriet?
Jag tror att det krävs mer finjustering med bilden och texten för att ett tryckeri ska kunna godkänna och trycka ut bilden. Upplösningen på bilden är inte rätt och inte hela bilden är CMYK uppbyggd.Ändrar man detta så får man fram en bild som e färdig för tryck.

Me my self and i

Hej alla!

Här kommer jag inom kort att publicera arbeten från min multimediekurs som ja läser på MKFC. Självklart kommer jag att blogga lite om själva kursen och allt vi gör så alla får ett bra grepp om hur vår skola fungerar.