Typografi & Layout

Mitt första layout genomgående linjer.

Tiësto!

Min andra layout som är ett traditionellt layout.

Vallåkraträffen!

Typografi & layout

Uppgift 1. SKRIFTENS HISTORIA Typografin är en fortsättning på handskrifternas utformning. Många skrivare skapade redan under Gutenbergs tid nya stilar för den nya trycktekniken. Flera av dessa stilar lever kvar ännu. Ta reda på (genom sökning på Internet eller på bibliotek eller annat sätt) namnen på tre bokstavskonstnärer vars stilar används än i dag!
1.1 År 1889 födess Stanley Morrison i Wanstead, England och dog 1967 i London, England. Under 1930-talet skapade Stanley Morrison typsnittet "times" för den Engelska dagstidningen TIMES.Det hat alla kvaliteter som krävs för modern tidningsproduktion.Yimes tål snabbt tryck på obestruket tidningspapper och är mycket lättläst och tydligt.Times är ett av världens mest använda typsnitt.
1.2 Paul Renner född 1878 i staden Prussia Wernigerode, Tyskland och dog 1956 i staden Hödingen, Tyskland. 1928 skapade han typsnittet Futura, typsnittet marknadsfördes som "typsnittet för vår tid". Futura var den första sans serif typsnittet som var vitt (helt).Typsnittet används idag till bland annat trycksaker, annonsering och utskick.
1.3 John Baskerville född 1706 i Wolverley, Worcestershire, England dog 1775 i Birmingham, Warwickshire, England. Han skapade typsnittet Baskerville som är ett av de mest populära och mest använda.Typsnittet används allt från affischer till broschyer.

Uppgift 2. BOKSTAVENS MÅTT Ange de olika måtthöjder man vill ha som standard i modern typografi!
Fibornaccital
Ett fibonaccital ingår i en sekvens av heltal, där varje tal är summan av de två föregående; de två första talen är 0 och 1. Matematiskt innebär det att fibonaccitalen är en sekvens F(n)
De första Fibonaccitalen är
0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, 28657, 46368, 75025 ..
Fibonaccis talserie 1,1,3,5,8,13,21,34 o s v ligger nära det "gyllene snittet" vilket ger klassiska proportioner. Detta ger måtthöjder för t ex bildtext på 8p, brödtext på 13 p, mellanrubriker på 21p och rubriker på 34p.
Fibonaccitalen definieras genom differensekvationen
F(n) = F(n − 1) + F(n − 2)
och två begynnelsevärden. Andra val av begynnelsevärden ger upphov till andra sekvenser, exempelvis lucastalen som ges av L(1) = 1, L(2) = 3 och fortsätter med 4, 7, 11, 18, 29, etcetera. Sådana sekvenser uppfyller egenskaper liknande dem hos fibonaccitalen: exempelvis har alla sekvenser på denna form det gyllene snittet som gränsvärde för kvoten mellan intilliggande tal.
De funktioner g som löser fibonaccisekvensens differensekvation har formen
g(n) = aF(n) + bF(n + 1)
för godtyckliga tal a och b, och kallas ibland mer allmänt för fibonaccisekvenser. Fibonaccisekvenserna utgör ett vektorrum med funktionerna n -> F(n) och n -> F(n + 1) som basvektorer. En följd är att lucastal kan omvandlas till fibonaccital och vice versa genom basbyte. Exempelvis ges det n-te lucastalet av L(n) = 2F(n) + F(n+1).
Fibonaccitalen kan ytterligare generaliseras genom att variera formen på differensekvationen. Exempelvis definieras Pells tal av ekvationen P(n) = 2P(n−1) + P(n-2) med samma begynnelsevärden som för fibonaccisekvensen. Genom att låta varje tal i sekvensen vara summan av fler än två föregående tal fås följande generaliseringar:
Ordning: 3
Namn: tribonaccital
Formel för f(n): f(n−1) + f(n−2) + f(n−3)
Inledande termer: 0, 0, 1, 1, 2, 4, 7, 13, 24, 44, 81, 149...
Ordning: 4
Namn: tetranaccital
Formel för f(n): f(n−1) + f(n−2) + f(n−3) + f(n−4)
Inledande termer: 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 15, 29, 56, 108...
Ordning: 5
Namn: pentanaccital
Formel för f(n): f(n−1) + ... + f(n−4) + f(n−5)
Inledande termer: 0, 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 16, 31, 61, 120...
Orning: 6
Namn: hexanaccital
Formel för f(n): f(n−1) + ... + f(n−5) + f(n−6)
Inledande termer: 0, 0, 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 16, 32, 63, 125...
Ordning: 7
Namn: heptanaccital
formel för f(n): f(n−1) + ... + f(n−6) + f(n−7)
Inledande termer: 0, 0, 0, 0, 0, 0, 1, 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 127...

Om två textsträngar b och a används som begynnelsevärden och addition tolkas som konkatenering fås på liknande sätt sekvensen
b, a, ab, aba, abaab, abaababa, abaababaabaab, ...
Dom olika standard måtthöjderna som man använder i modern typografi är 12 pixlar i skrift på en dator och 11 grader för tryck som tryckerier använder sig ut av.